Lagom efter att jag deltagit i Nyhetsmorgon och pratat om näthat kom i tisdags beskedet att Jeffrey “Lyte” Lin ska lämna sin position på Riot Games. Som ett brev på posten. Ett ganska tråkigt brev. Typ en räkning.

Mina speltimmar i Riots League of Legends är förhållandevis få men fullgoda för att jag ska veta att spelet länge har haft problem med beteendet i spelarbasen. Med över 60 miljoner spelare är det oundvikligt att vissa är omogna, hatiska eller sämre på att hantera förluster. Riot vet exakt hur många personer som rapporteras, hur ofta och vad de skrivit till sina med- och motspelare. 87% av de som skriver kränkande kommentarer gör det bara en enstaka gång för att de haft en dålig dag. 1% av alla spelare visar ständigt upp ett hatiskt beteende och står för 5% av alla kränkande kommentarer i spelet. Allt detta och mer vet Jeffrey Lin, eftersom det är hans jobb.

Lin har en master i psykologi och arbetade fram till nu på Riot som lead designer för sociala system. Mer specifikt har han och hans team ägnat stora delar av sin tid åt att analysera och påverka spelares beteende till det bättre. De har implementerat in-game-tips som genom anpassad färgkodning uppnått ett trevligare språk i spelet. De har, genom att analysera miljontals röster i den spelarbaserade Tribunalen, kunnat bygga en AI som kan avgöra om en kommentar är kränkande eller inte. De har med statistik kunnat visa att kränkande kommentarer mot medspelare resulterar att laget presterar sämre.

Det verbala hatet i League of Legends har minskat med 40%.

Lin och hans teams arbete har gett resultat. 90% av spelarna har förbättrat sitt beteende efter snabb feedback som visat dem exakt vilken kommentar som lett till att de blivit avstängda. Det verbala hatet i League of Legends har minskat med 40%.

Det låter nästan som science fiction. I alla dessa år har man hävdat att “det är internet och därmed inget att göra åt”, men lik förbannat lämnar Jeffrey Lin sin position med goda resultat att visa upp. I hans avskedsmeddelande förklarar han att han motiveras av omöjliga utmaningar, och antyder därmed att hatet i League of Legends inte längre är en omöjlig utmaning. Det är fullt möjligt att stävja hatet i världens största onlinespel.

Om Jeffrey Lins arbete mot näthat är ett föredöme måste helgens händelser under Dreamhack Austin vara motsatsen.

Ett haveri i realtid

Det finns många anledningar för Dreamhack att vara nöjda och stolta over helgen. De har för första gången hållit ett LAN i Nordamerika med gott resultat och lovord från publiken. E-sporten var spännande och den berättelse som kanske engagerade allra mest var när den relativt okände Hearthstone-spelaren Terrence “TerrenceM” Miller kämpade sig hela vägen till semifinal genom ett kändistungt startfält. Det var inte bara engagerande för att han var en underdog, utan även för hans afroamerikanska påbrå. Jag har tidigare skrivit om hur e-sporterna som baseras på PC-spel har en homogen spelarbas. Men när någon bryter normen genom att till exempel vara kvinna eller icke-vit så låter reaktionerna inte vänta på sig. Allra minst i Twitchchatten.

terrencem

Twitch.tv är världens största plattform för spelstreaming, och är man intresserad av att titta på spel eller e-sport i liveformat är det dit man ska gå. De som har besökt Twitch vid något tillfälle har förmodligen märkt att kulturen som frodas i chattrummen för respektive kanaler är något utöver det vanliga. Twitchchattarna är en grogund för gemenskap och memes, men ju större kanalen är kommer desto mer hat, spam och trakasserier.

Publiken som konstant sprider hat i Twitchchatten är med allra största sannolikhet en liten minoritet, precis som den i League of Legends, men de är högljudda. Och varje gång TerrenceM satte sig framför kameran under Dreamhack Austin eskalerade hatet i en rasistisk jävla skitstorm. Var det inte verbalt så var det med emotes som användes med illvillig konnotation. TerrenceM berättade senare att han själv inte såg meddelandena, men hans familj, som tittat på streamen för att heja på honom, möttes av en vägg av hat som kränkte TerrenceM och hans påbrå. Han verkade dock luttrad trots händelserna. “Hearing that people are saying racist things about me on the Internet is nothing new,” sade han till The Daily Dot.

“Hearing that people are saying racist things
about me on the Internet is nothing new.”

Twitch har några grundläggande regler för beteendet i chattkanalerna och tillhandahåller verktyg för moderering, men när allt kommer till kritan läggs ansvaret på varje kanals respektive ägare. Och Dreamhack hade moderatorer på plats. I ett inlägg på GosuGamers av moderatorn Toastthebadger, som jobbade i kanalen under helgen, vittnade hon om att teamet var för litet och saknade klara riktlinjer för hur modereringen skulle gå till. Vissa moderatorer gjorde sitt bästa med att stänga av användare och begränsa frekvensen för hur ofta användare fick skicka meddelanden, medan andra moderatorer hävde avstängningarna, återställde meddelandefrekvensen och i vissa fall till och med deltog i den rasistiska jargongen. Efter den första dagens haveri valde man inte att stänga ner chatten, utan efterlyste akut fler moderatorer via Twitter.

Att se detta förlopp utspela sig är fortfarande milsvida bättre än hur det såg ut 2012. Efter Dreamhacks sändning av WCS Nordic Nationals mailade jag till Dreamhacks pressansvarige med en vädjan om att moderera sina chattrum. Jag var väldigt illa till mods över hur chatten tilläts kommentera kvinnor i publiken med våldtäktsskämt och trakasserier. Till svar fick jag att det det funnits en (1) moderator på plats, men att det yttersta ansvaret för chattklimatet låg på Twitch. Vidare ansåg man att chattens kultur inte speglade negativa värden på Dreamhacks varumärke. Fyra år senare är våldtäktsskämten normaliserade och moderatorerna fortfarande för få – men det verkar som att Dreamhack äntligen insett att de själva kan ta makten över sin egen chattkultur. Tyvärr skedde det på bekostnad av TerrenceM och hans familjs upplevelse av tävlingen.

Dreamhack är ytterst duktiga på att förbereda sina event in i minsta detalj. Allt från lokal till sändningsproduktion är alltid fläckfritt. Men gång på gång verkar både Dreamhack och andra stora arrangörer glömma att någon måste hålla koll på de sociala kanalerna som man tillhandahåller sin publik. Åtgärderna är för små och kommer när det redan gått för långt. Det saknas en Jeffrey Lin.

Vems är ansvaret?

Det finns flera goda exempel på Twitchchattar som jobbat hårt för att upprätthålla ett inklduerande klimat. Spelskapet, DraySWE och vårt eget STHLM e-sport är svenska kanaler med klara riktlinjer för hur chatten modereras och har tack vare det uppnått en trevlig miljö. STHLM e-sport har alltid moderatorer på plats som inte tvekar inför att sätta ner foten. Och precis som hos Riot fungerar det ännu bättre om man för en dialog med användaren om varför denne stängts av. I den andra änden av spektrat finns vissa kanaler som använder friheten i chatten som en del av deras nisch och varumärke. Provokativa streamare lockar tittare och skapar underhållningsvärde genom att chockera och uppröra.

Så vems är ansvaret? Det är en svår fråga, men till syvende och sist anser jag att det är Twitch som är ansvariga utgivare för sin egen plattform. Twitch tillhandahåller vissa verktyg och resurser för streamare som vill ha ett bättre klimat i sina kanaler, men det saknas krav på att streamarna faktiskt ska använda dem.

Twitch tillhandahåller vissa verktyg, men det saknas krav
på att streamarna faktiskt ska använda dem.

Friheten i chattrummen leder till att användarna försöker flytta gränserna längre och längre fram. Den allra mest hatiska skaran ser det som en sport att försöka få streamare avstängda, och detta skrämmer nya användare från att börja streama på Twitch. Problemet avfärdas, precis som i andra sammanhang, med argumentet “det är Twitchchatten och därmed inget att göra åt”, och det skadar Twitchs varumärke. Twitter brukar numera benämnas som ett av internets främsta verktyg för trakasserier, och jag skulle vilja hävda att Twitch inte ligger långt bakom detta näthatets lämmeltåg mot avgrunden.

Det är en till synes omöjlig utmaning att rädda Twitchchatten som fenomen. Här behövs någon som kan hitta lösningar, upprätthålla befintliga regler och lagar, samt ställa krav. Det kanske är så att Jeffrey Lin redan har ett nytt jobb på kroken. Men om jag var han skulle jag idag ta min briljanta kompetens och gå raka vägen till Twitch. Jag skulle knacka på dörren till deras kontor och säga: “Hej! Jag ser att ni har en omöjlig utmaning på ert bord. Vad sägs om att vi tar och löser det?”