Eftersom jag spelat ganska få spel på sistone bestämde jag mig för att slå ihop Spelat-inläggen för april och maj. Jag spelade ganska mycket Overwatch-beta under maj, men jag tänkte att jag sparar den texten till när jag spelat lite mer av den färdiga versionen av spelet!

marapr-division

The Division (PC/PS4/XONE) – Under april utvecklade jag ett komplicerat förhållande till The Division. Jag älskade spelets grafik, jag var kluven inför dess fascistiska tematik i storyn och jag hatade stundtals kontrollerna så mycket att jag stängde av spelet i rent raseri. Men The Division hade ett väldesignat och engagerande questsystem och det dröjde inte förrän jag avslutade det allra sista uppdraget som jag kunde lägga spelet ifrån mig med gott samvete. Utöver det lockades jag föga av spelets multiplayer-delar. Jag raidade ett fåtal gånger och lämnade Dark Zone orört. Jag har inte så himla mycket till övers för totalitära bödlar och griefers.

marapr-stardew

Stardew Valley (PC) – Om The Division var min nemesis under april så var Stardew Valley min avslappning. Livet på en stilla bondgård lät mig varva ner efter de hetsiga FPS-sittningarna. Jag har inte fastnat för spel som Harvest Moon tidigare, men Stardew Valley greppade tag i mig tack vare de många olika sysslorna och de tragiska berättelserna som döljer sig bakom den retroromantiska fasaden. En av karaktärerna är deprimerad, en annan fast i alkoholismens klor. Stardew Valley är djupt mänskligt och samtidigt terapeutiskt. Min enda invändning är att spelet inte finns till Mac, något som dock ska åtgärdas framgent enligt utvecklaren Concerned Ape.

marapr-danganronpa

Danganronpa: Trigger Happy Havoc (PSP/PSV/PS4/PC) – För någon som spelat Phoenix Wright till fördärvelse under gymnasieåren var det väldigt spännande att dyka ner i det första Danganronpa-spelet. Med en Battle Royale-liknande setup, färgglada karaktärer och twister jag aldrig kunnat förställa mig målades en bloddrypande historia upp, och mitt jobb blev att lösa de olika mord som skedde bakom Hope’s Peak Academys låsta dörrar. Jag hann tyvärr knappt börja tänka själv innan lösningarna presenterades för mig på silverfat, men resan blev likväl fartfylld och rolig.